Aaa fyy säger jag bara.. Satte i halsen, jag kunde verkligen inte andas, jag har nog aldrig varit så rädd som jag var nyss.. tanken att jag skulle dö här i min ensamhet slog mig faktiskt,. läskigt. Tog ett jäkla tag innan jag kunde ta ett riktigt andetag.. Undrar hur länge det var, kändes länge men så många sekunder kan det inte vart.. men tillräckligt,. jag hann ju som sagt tänka en del under tiden.. Hmm, ska jag springa in till morfar?! Vad ska jag göra? Tänk om ingen märker något? Hahahhaha, nu känner jag mig dum, riktigt dum, men vill det sig illa så kan det gå riktigt illa i sånna situationer, det tror jag... jag kanske har änglavakt.. det tror jag faktiskt att jag har, så tack ^^